Hur mycket ska du ha?

Kokain är onekligen det ultimata storhetsvansinnets alldeles egen drog. Om ni inte tror mig ber jag er härmed vänligt men bestämt att snorta så mycket koks att ni tappar känseln i halva ansiktet. Har ni gjort det nu? Bra. Försök nu att tänka på nåt annat än er själva den närmsta timmen. Jag sa ju det. Om det inte ligger för er att nyttja narkotikum är det bara att titta på alla horor som sitter på helsidesuppslag i tidningen med jämna mellanrum och vill berätta och varna folk för droger.
Tips från coachen: De vill inte varna, de är fortfarande så jävla höga att de tror att deras egna patetiska lögner är intressanta. Antingen är de media-strebers som tror att det är ett bra steg i karriären (bara en sån sak, påtända jävlar) eller så är de före detta partyknarkare som fått 30-årskris och är sura för att serotoninet inte är på deras sida längre.
Jag såg en sån där jävla mupp i tidningen idag, ett litet mobboffer som jobbat på stureplan i ett par år och knarkat hela tiden. De återkommer varannat år ungefär, de där stureplansknarkarna, och det är fan samma visa varje gång. De har jobbat som fondförvaltare eller riskanalytiker eller nåt annat kärringgöra och har knarkat som id-i-ot-er hela tiden. Chefen märkte ingenting, kollegorna märkte ingenting och de som märkte knarkade lika mycket själva. Just den här snubben påstod att han började sin dag med 30-40 roppar och en massa amfetamin som han sköljde ner med sprit. Sen gick han till jobbet. Okej, stopp i maskin, gira babord och vänta lite här… Nu är jag inte så jävla förtjust i just rohypnol som den ultimata partydrogen, men jag har väl varit runt kvarteret förr, om man säger så. När jag växte upp på min ungdoms gator i förorten hände det sig bland annat att Micke började slåss med en SL-buss efter att ha blandat värktabletter och folköl och toppat det med en stadig häxa. Och hur man ser ut efter att ha tagit vaket, 40 (fyrtio) rohypnol och några glas starksprit, på ett kontor på stureplan, det skulle jag verkligen vilja se. Jo, jag vill det. Det vore väldigt intressant ur ett rent socialt perspektiv att betrakta det dreglande jävla kostym-miffo han måste vara efter den starten på dagen. Framför allt skulle jag vilja, till och med betala för, att betrakta de kollegor som ”inte märkte nånting”, cheferna som ”inte märkte nånting” och framför allt KUNDERNA som ”inte märkte nånting” efter 40 roppar och massa sprit. Jävla skåp.
Nu ville han varna andra. Det är förbannat jävla skitsnack. Bara att han överdriver så in i helvete är väl nog för att vem som helst ska fatta att det chockeffekten han är ute efter, inget annat.
Jag undrar alltid varför de vill chocka, där lirarna. Om de vill att man ska tycka synd om dem eller tycka att de är starka på nåt sätt eller vad fan som är grejen. Och jag har en svag aning om att de ville det här redan innan de drog sin första lina. Alltså att hamna i tidningen och att bittert stirra in i kameran och vara ångerfulla. Jag tror att det var planen hela tiden och att knarkandet bara var ett sätt för dem att få trovärdighet som de där bittra ångerfulla människorna de mest av allt ville vara. Det sägs att tolvstegs-program bara är ett sätt att byta ut ett missbruk mot ett annat. Att man fortfarande är torsk, men på mötesrutiner och att fläka ut sitt hjärta för främlingar nykter istället för på fyllan. Jag har varit på ett par såna där möten och vänt, för att det stämmer. De är fortfarande pundare, men med nya substanser. Och kollar man lite närmare i artikeln så, jodå, såklart. Han har ju skrivit en BOK. Om sin väg tillbaka. Jävla tönt. Som han vill sälja nu. Det är därför han horor på en helsida i tidningen. Okej, jag tar tillbaka, han kanske har lite problem i alla fall, men det har inte med drogerna att göra, det är nog snarare självrespekten som det skulle behöva jobbas lite på.
Och jag tror inte att den där killen som stirrar bittert in i kameran har kommit ett jävla skit till insikt. Den där skitsmarta ideen att berätta för alla i hela stan, inklusive kunder och framtida arbetsgivare, att han knarkat för mycket är bara ett kolarus-triggat infall som han kommer ha sån jävla ångest över i morgon. Men då är det bara att dra i sig 40 roppar och lite sprit så kommer allt gå bra, ska du se.

En lagom jobbig uppväxt

Jag har en barndomsvän som jobbar som väktare. Och jag har andra barndomsvänner som rånar värdetransporter. En kille är alkis, och blir rätt ofta utslängd för att han är för packad på den lokala förortskrogen. En annan jobbar på bank, tydligen. Vi var polare. Gick i samma plugg, hängde i samma centrum, blev kära i samma brudar och drack ur varandras häxor. När det blev knas den där sommarnatten på Vattenfestivalen, i en tid som inte längre finns, backade vi varandra, rygg mot rygg och knä om knä. Vi fem mot femton troll från Den Där Andra Förorten.
Idag fnyser jag åt väktarna. För att inte tala om de där tuffa killarna i skidmasker. Och de fnyser tillbaks. Jag har 23 spänn på banken, men jag super i alla fall som folk.
Motorvägen som går ut mot förorten där vi bodde är kantad av avfarter. En del leder till villaområden på klippor med sjöutsikt, andra till smutsiga bussgarage och ytterligare några leder rätt ut i lingonskogen. Jag undrar ibland vad det var som gjorde att några av oss svängde av och saktade ner, medan några andra bestämde sig för att
-”Nu jävlar kör vi.”
Varför vi hamnade där vi hamnade 10 år senare.
Vi hade det ungefär likadant, ungefär samma skit med oss hemifrån och ungefär samma tråkiga svenniga framtidsutsikter. Och ändå valde vi så olika. Den enda slutsats man kan dra av det är väl att allt det där snacket om social utslagning och utsatta områden sitter i folks huvud. Att utsattheten är en påtagen identitet, som delvis medelklassens journalister, men ytterst våra egna föräldrar ger oss. Alla har ett val, men några fegar ur, eller pallar bara inte trycket. Och det är faktiskt bara så synd om folk som de vill tycka själva. För det var inget ghetto, förorten där vi bodde. Men det var inte Beverly Hills heller. Det var Sverige.

Lön för mödan

Fikarast i en byggbarack:
-Tror du att drottningen också omfattas av de här nya hårdare kraven på svenskakunskaper för invandrare?
-Nej..."OS-värdinnor" förväntas väl i regel bara le och hålla käften.

Om gud vill

Man går inte på en fest och hotar DJ:n om musiken suger. Man ställer sig i baren eller så går man hem.
Vi har efter ett par hundra års försök kommit fram till att den bästa festen får man om det spelas en skön mix av musik och om brudarna får dansa också. Ni tycker tydligen inte det, och det enda jag har att säga är följande:
Knulla Muhammeds Morsa Med En Fläskkorv. I Röven.
Fattar ni inte nu kommer ni aldrig göra det, och ärligt talat skiter jag i det, för jag behöver inte er.

What´s cooler than being cool?

Med anledning av att vintern äntligen kommit till Stockholm och alla bitchar om hur jävla kallt det är i det här jävla skitlandet och hur fan kan det bli förseningar på pendeln, igen, och att banken inte gick med på alla tre miljonerna till din bostadsrätt i Vasastan...
Och. Så. Vidare.
...skulle jag vilja jag ta tillfället i akt och påminna om Bosse. Han är 53 år och har de senaste 4 vintrarna bott i en pressening under en av broarna vid centralen. Bosse brukar tacksamt välkomna minusgraderna varje år eftersom "...det är lättare att hålla prylarna torra då."
Bosses liv kommer garanterat inte att bli behagligare av att du bara tänker på honom, men ditt liv blir med största sannolikhet det.
80% av all värme försvinner genom huvudet, kom ihåg det.

Ballar hårda som en teleskopbatong

Kandidat #3 till titeln Månadens Stockholmare i tidningen City:
”Martin Johansson, homosexuell personalplanerare på Securitas som aktivt arbetar med att minska fördomarna i den machobaserade väktarbranschen. Han har tvingats till skyddat boende och identitet efter dödshot från kollegor.”

Egentligen är alla kommentarer överflödiga.
Max Peezay undrade i en låt för ett tag sen vem som vaktar väktarna.
Ja, svaret på den frågan har vi ju faktiskt fått idag:
Väktarna vaktas av en stenhård bög som antagligen har störst kuk av dem allihop.

Stureplan

Hetsiga köer och malliga arga plastiga brudar som tror att de är utvalda för att de får gå förbi fast de bara lyckats suga rätt kuk och hets och du är för ful och du är för ful, men du är fin, kom in och vi står på listan vi står på listan vi står på listan och äckel över att känna sig bra på deras sätt och armbågar i baren och järn och öl och ett försök till att trivas som överges för fylla och mer öl och yta och falska leenden och kåta snubbar överallt och reklamhumvees och värdelösa band som släppt sin alldeles för tidiga första platta och små idioter som tror att de är kungar för att de ”ordnar klubben” och hets och mer fylla och polare som skriker en i örat i baren och järn och utknuffad öl och brudarna brudarna brudarna som är kött och bara kött men som å sin sida skiter fullständigt i vem du är på riktigt men bryr sig som fan om vad drar in och vem du är för alla andra och flytande gift och dunket dunket dunket och garv och 300 blickar som hotar i självförsvar och kollar läget på samma gång och destillerat lösningsmedel för 30 spänn centilitern och alldeles för mycket stålar rakt ner i fickan på ett par antagligen sjukt osofta lirare som kör en alldeles för dyr BMW och vad fan är det här egentligen och nu räcker det och aldrig mer och hets och knuffar på vägen ut och sårad manlig stolthet och spända käkar och pulserande stenhårda halsar och komdåjävlafitta och vakter som rusar fram och gör sitt jobb och vingel och det var ju fan han som skulle på och hetsa och ja vi ska gå nu hejdå och tack för ingenting och bränd korv och ett försök till personrån som vi garvar bort för att vi är för fulla för att haja och falska komplimanger på 7-eleven som lovar lyckan och försöker låta trovärdiga i en sista ansträngning att para sig och en taxi som inte hittar till Mariatorget och porr och ensamhet och det vi gör nu är livet.